Bakverk

Page breadcrumbsEnd of page breadcrumbs

Vi svenskar älskar att fika. Vad är väl godare än att slå sig ner med en kopp kaffe och en kanelbulle? Eller kanske en kopp te och en cupcake? Eller varför inte en läsk och en chokladboll? Som tur är finns det lika många bakverk som det finns preferenser. Det brukar finnas något för alla smaker bakom bageridisken. På senare tid har det till och med blivit ett internationellt begrepp, “Swedish fika”.

Vad är ett bakverk?

Bakverk Tinylicious

Utomordentlig Chiapudding toppad med hallon och kiwi

De söta produkterna inom bakning brukar kallas bakverk. Traditionellt innehåller ett bakverk mjöl, socker, mjölk, smör, bakpulver och ägg. Denna lista går naturligtvis att lägga till och dra ifrån, men blandar du dessa ingredienser i bunken så har du basen till ett bakverk. Degen går sedan att variera i oändlighet. Vad händer med receptet om du tillsätter lite kardemumma? Du får kanelbullar. Och om du häller i kakao? Ja, då är du på god väg till en härlig form med kärleksmums. Och så vidare. Det är just detta experimenterande som lett fram till den uppsjö av bakverk vi har idag: bullar, kakor, bakelser, tårtor, småkakor och många fler.

För att inte behöva göra samma misstag om och om igen är det värdefullt att ha en beprövat recept till hands. En trotjänare bland recept är boken “Sju sorters kakor”. Titeln anspelar på traditionen med kafferep. Kafferepet uppkom på 1930-talet och var ett sätt att umgås genom att dricka kaffe. På bjudningen skulle det finnas minst sju olika sorters kakor, allt enligt etiketten. Med kakor avsågs endast småkakor, som till exempel schackrutor, bondkakor, brysselkex och hallongrottor. Bland Ica’s bakverk återfinns många fler. Tårtor och mjuka kakor var också vanligt på kafferepet, och man åt alla bakverk i bestämd ordning. Tvärtemot en nutida kakbuffé med andra ord.

Lite historia

Bakverkets historia kan ha tagit sin början redan i det forna Egypten för runt 5 000 år sedan. Man vet med säkerhet att det har bakats flitigt runt Medelhavet, först i det antika Grekland och senare under Romarriket. I Europa har man funnit receptböcker som är författade under mitten av 1500-talet. Bakverk var länge främst en delikatess för de bättre bemedlade. Bland de kungliga hoven runt om i Europa knaprades det friskt på bakverk.

Den franska drottningen Marie Antoinette lär ha sagt att om de fattiga inte hade råd med bröd kunde de väl äta kakor istället: “Låt de äta brioche!”

Fikastunden har gamla anor och många av bakverken hålls vid liv med hjälp av högtidsdagar. Vad vore semlan utan semmeldagen och Gustav II Adolf utan Gustav Adolfsbakelsen? Är du en av dem som äter napoleonbakelser den 17 november och kanelbullar den 4 oktober? Som om inte det räckte infaller kakans dag mitt i julstöket den 18 december.

Gustav Adolfsbakelse

Gustav Adolfsbakelse som serverad på Nordiska Museet

En av de stora högtiderna där sötsakerna verkligen hamnar i fokus är påsk. Det är den tid då svenskarna sätter i sig mest godis och kakor. Bakverken får då gärna vara äggformade och dekorerade med gul marsipan. Många påskbufféer avslutas med en traditionsenlig påsktårta och bagerier runt om i landet har bråda dagar.